jonaswendin

Idag tänkte jag bjuda på en mer filosofisk sida av mig själv:

Ibland när man far land och rike runt för att hälsa på gamla vänner kan man komma till insikten att ekonomin fått lida svåra förluster av allt flängande och farande... ekonomin får lida svåra förluster, men å andra sidan har man investerat i något ovärderligt. Jag hade inte råd att köpa en fet flatscreen den här månaden heller men jag hade jävligt kul ändå. Jag har inte tänkt tanken att köpa en fet flatscreen men...you see my point.

Jag tycker det är synd att vi byggt ett levnadssystem på papperslappar och blivit så beroende av det, för det spelar ingen roll vilken dödsviktig fråga man än diskuterar, pengar är likförbannat alltid en aspekt att räkna med. Följande låttext handlar inte just om pengar utan om att förlita sig på det materiella. Jag fick inspiration till att skriva denna låten när jag för första gången såg tavlan "The Persistence of Memory" av Salvador Dalí. Den ifrågasätter människans kreationer, inklusive en av våra mest abstrakta uppfinningar; tiden. Den föreställer smältande klockor som befinner sig i ett landskap av berg och hav. Havet är målat som något som liknar ett betongblock för att visa hur naturens krafter och skapelser är de som är verkligt solida. Har ni inte sett tavlan så googla på namnet. Här kommer texten, döpt efter namnet på den berömda tavlan; The Persistence of Memory. Det materiella förgås men det själsliga och det naturliga består.

The engine died on the road
You couldn't reach your goal
The boat sank into the sea
You struggled and tried to breathe


Den människa som låter sig föras fram av en motor på livets väg kommer inte fram. Likaså kan vi inte bemästra havets vågor ens med den största av båtar.

I'll remember you, as I'll remember the trees
When the world goes down in thousand degrees

Om så en undergång skulle vara oss nära så vet vi att allt vi kan göra är att minnas, för när vi möter vår undergång får vi inte med oss våra kameror till himmelen.

My engine died on the road
I couldn't reach my goal
I put faith upon things that wouldn't last
While time was running too fast

Här ser vi en människa som trodde på tingen och än mer tydligt är det att han trodde på tiden, att den gick för fort. Men det var i själva verket hans skeva tro som ledde honom vilse.

I'll remember you, as I'll remember the trees
When the world goes down in thousand degrees

Mmm mmm mmm...

A flower grows up from the ashes
A flower of life from the sun
We are a part of the buried
For both new lives has begun


Men om jorden skulle gå under så finns solen kvar och kan återuppliva det som är av naturen. Och kan återuppstå med insikten att det enda vi egentligen har är oss själva, naturen, våra minnen och vår själ. Både blomman och människan reser sig ur askan och ser en ny värld växa fram.


We remember the world, remember it all
We admire the strong that didn't fall
That didn't fall...