Desperation
Hör man ordet "kärlekslåt" är det lätt att tänka att det är en romantiserad beskrivning av hur underbar och vacker kärleken är som det är tal om. Desperation är till viss del en kärlekslåt, men den har fler bottnar ändå. Det är i synnerhet sarkasmen och desperationen (därför är det ju en ganska passande titel) som präglar texten. Den är lite som The Cardigan's "Lovefool".
Det fanns en tid då kärleken drev mig till vansinne och i all ångest och förtvivlan över den olyckliga kärleken så glimtade jag en sarkastisk framställning av mig själv. Jag fann det rent ut sagt patetiskt att jag kunde låta mina känslor styra mitt beteende så mycket, så jag satte mig vid pianot och började sjunga till en studsig ackordslinga i d-moll; "Trying to grip, but you tend to slip out of my arms and my sweet little hands of control." Jag hade tappat kontrollen, jag var olycklig och framförallt desperat nog att försöka mig på hundratals knep att få kärleken dit jag ville. Jag skrev aldrig färdigt låten, jag påbörjade den bara. Sedan hittade jag texten 2 år senare och tänkte tillbaka på hur det var och skrev då färdigt den. Resultatet blev en sarkastisk narr av mig själv. Den går från den desperata kontrollbehovsfasen, till den ignorerande och kalla skuldbeläggningsfasen, till den sympatiframkallande fasen, till "det är lugnt nu, jag har hittat en annan, bättre tjej"-fasen för att slutligen landa i insikts- och sanningsfasen. Det var helt enkelt några av de faser jag gick igenom under min Desperation.
(Desperata kontrollbehovsfasen)
Trying to grip
But you tend to slip
Out of my arms and my sweet little hands of control
Baby, it's cold outside
Baby, why do you hide?
Sweetness in gold
Shiny but cold
Why won't you let me come near you and just make you warm again?
I want to be your friend
Now and until the end
(Ignorerande och kalla skuldbeläggningsfasen)
But now the tide will turn
And if you feel concerned
You'll probably call my name
And realize you have yourself to blame
Now I'm gone
Baby, we're finally done
Baby, it is too late
Decided by our fate
(Sympatisökande fasen)
Crosses I bear
Boundaries of fear
Longing for saviours and answers that never appear
I'll die another day
No more I'll go astray
("Det är okej med mig, jag har hittat en bättre tjej"-fasen)
Changes, they seem
To be the best that has been
Happening in my life when tears has dried into my skin
Where's that perfect aim?
Will this love end up the same?
(Insikts- och sanningsfasen)
But baby, why
Baby, why don't you cry?
I meant it seriously
It took all my bravery
I'm still the one
Wondering why you're gone
I'm still the one who cries
When you don't reply
My calls...
Desperation (Min och Anna Bäckmans lugna version)
Desperation (Originalversionen)
